Bonbonetti De Charme Marchant
2019.09.04
Patella 0/0 Hjärta U.A Öga U.A
"Jag sparar till en egen hund, en fawn färgad fralle tik ska jag ha" sa vår dotter Stella när hon var 5 år och tryckte ner pengen hon fått av sin morfar i sin lilla spargris med hundmotiv på.
Stella, vår lilla tjej som vuxit upp som ensambarn (men med fyrbenta syskon istället). Kanske är det därför hon är som hon är, för dom är som dom är? Inte en aning. Men vis är hon - som en gammal liten gumma ungefär.
Att hon har ett genuint hundintresse kan nog alla bekräfta som mött henne. Sen om det varit i skolan, med kompisar, med mormor och morfars stora schäfer eller det varit med oss på utställningar eller andra saker med hundarna. Ja det spelar liksom ingen roll. Hon är det stoltaste lilla hundägaren jag vet, och så har hon alltid varit. Alla djur älskar henne, inte bara hundar, fast det är dom som är nr 1 för henne.
" Mamma, när jag blir stor ska jag bli veterinär. Jag måste hjälpa dom djuren som inte kan förklara själva varför dom har ont. Jag förstår vad dom säger, fast dom inte kan prata som du och jag.."
Den ungen är klok som en bok helt enkelt!
Fransk Bulldogg hade aldrig direkt tilltalat mig innan Stella började spara till sin egna fralla. Jag var mer i sådana fall inne på Engelsk Bulldogg, tänkte 'den dagen jag inte orkar ha stora hundar ska jag ha en EB..'
Men så började jag fördjupa mig i rasen. Jag har läst och läst och läst och pratat med uppfödare, Fransk Bulldogg ägare, blev medlem i Franska Bulldogg klubben för att se hur deras arbete med rasen fortlöper. Jag har pratat med mina närmsta veterinärer, för nackdelar som dom ser det. Ja, egentligen ALLT har jag nog gjort för att få så gott hum om rasen som det bara går.
Jag lämnade intresse anmälan hos Viktoria på De Charme Marchant kennel i Ungern. Hon är en av de jag verkligen alltid beundrats av hennes hundar och avel. En fawn färgad tik var det som gällde enligt Stellas - sedan länge stora önskemål. En dag förra hösten fick jag ett meddelande att det föds en kull där det fanns fawnfärgade tikar. Men vi avböjde, då vi hade sparat Ada och JR hemma sedan sommarens Dogue de Bordeaux kullar. Visst vi hade i åtanke att när rätt fodervärdshem dyker upp ska JR ut på foder, men det kändes inte rätt i tiden med ännu en valp - fast dom var sååå fina!
Det gick ett par veckor och lilla Bonbonetti blev såld, men när leveransen började närma sig fick de nya ägarna problem med att ta sig med flyg och hämta hem henne. Vissa flygbolag har verkligen gått all-in för att inte ha med några brakycefala raser. De nya ägarna fick avbryta sitt köp och hon blev till salu igen. Det var då jag bara kände att, köper vi inte henne nu kommer jag ångra ihjäl mig.
SÅLD! till oss, till Stella.
Pappa Danjel och farbror Chrille tog bilen i mellandagarna och körde till Budapest för att hämta hem Stellas första alldeles egna fralla. Bonbonetti, en fawn färgad tjej - precis en sådan som Stella pratat om i så många år! Hon hade inte en aning vad som väntade, när hennes pappa kom hem med Bonbonetti i famnen den där natten på jullovet.
Sedan dess har dom varit oskiljaktiga dom där två. Att det skulle bli så bra, hade man inte ens kunnat drömma om. Eller jo, egentligen var jag inte orolig ett dugg, för är det någon som kan hundar så är det lilla fröken dog whisperer Stella S. Dom leker ihop, sover ihop, skrattar ihop och sen kan dom vara ovänner med.. när det har gått en golvlist eller två. Men materiella ting går att fixa med pengar, men med pengar kan man inte lösa äkta kärlek - det som dom två har till varandra.
Tanken var att Stella skulle börja ställa ut Bonbonetti, men sen kom Covid. Hon har gått ett par enstaka inoff utställningar och även INT utställning och blivit bedömd av Bas Bosh, med härlig kritik. Vi får se om det blir mer utställingar för henne. Nu har hon passerat 3, har en valp vid namn Coco efter sig - som även hon bor här hemma hos oss.
Vi ska försöka satsa på viltspår, då hon och Stella klarade anlagsprovet med bravur!
Åter till mig..
Om jag har ändrat uppfattning om rasen?
-JA! Jag är totalt förälskad i lilla Bonbonetti och nu skulle jag inte kunna tänka mig ett liv utan en Fransk Bulldogg! Det är dock ingen ras jag skulle rekommendera för den som inte haft hund innan eller vuxit upp med hund. En fralla kräver sin ägare, men får det rätt förutsättningar så är det win win. För mer sprudlande glad, envis och humoristisk hundras får man leta efter!
