Ännu ett U.A eller två!
Idag har Quincie och Coco blivit hjärtscannade, utan anmärkning! Så glad så glad! Vissa kanske känner att detta är att slänga pengar i sjön, då sjukdomar som DCM oftast kommer på mellan < större hundraser. Men jag känner att för mig och för mina hundars mående, så tycker jag det är extremt viktigt oavsett storlek att man kollar deras hjärta. I detta fallet menar jag att hjärtscanna dom och göra kontinuerliga uppföljningar. Vi hjärtscannar alla våra hundar runt 1- 1.5 års ålder, dock har vissa i flocken fått vänta ytterligare då Covid ställde till det med att få vara med kardiologen under undersökningen. Men hur som helst, nu är dom två godkända - vilket gör mig väldigt glad och tacksam för!
Vill bara poängtera ytterligare att när den dagen sedan kommer, OM den ens kommer att hundarna går i avel. Då görs ett vanligt UL på hjärtat och genomgång av tiken hos veterinären här hemma. Allt för att säkerställa att tiken är fullt frisk! Sen kan man inte garantera att allt blir bra ändå med dess avkommor, MEN jag som uppfödare kan i alla fall stå med ryggen fri att jag inte tagit djur i avel i för ung ålder eller utan tillräcklig hälsostatus.
Till DDB..
OM vi Dogue de Bordeaux uppfödare hade haft en rasklubb, så är just hjärtscanning och exteriör bedömningar varit något som jag hade jobbat hårt för. Jag har poängterat detta innan, men jag tycker det är helt galet att bara för att en individ får ett bättre HD resultat så kan den gå i avel. Det finns i dagsläget inga mer krav. Det som glöms bort är att det är den dysplatisk ras, det kommer vi aldrig komma ifrån. Jag tycker det ska ställas hårdare krav på oss uppfödare. Så som att inte ta djur förtidigt i avel, för att utvärdera själv tex dåligt lynne eller allergier. Och det måste någonstans till att bara låta hundar med rätt exteriör gå i avel. För exteriör och funktion hänger så mycket mer ihop än vad man tror. Har en hund rätt exteriör, så kommer inte alla dessa problemen som blir mer vanliga som långa/korta ryggar - fel sammansättning på skuldror - nacke osv. En frisk och sund DDB med sämre HD kommer med stor sannolikhet leva ett fullbordat DDB liv - gentemot en felkonstruerad hund, en hund med allergi, en hund med dåligt lynne eller en hund med hjärtproblematik.
Dilaterad kardiomyopati - DCM Hund
(Utdrag från Anicuras hemsida)
Dilaterad kardiomyopati - DCM Hund
(Utdrag från Anicuras hemsida)
Kardiomyopati är en sjukdom av hjärtmusklerna. Dilaterad kardiomyopati (DCM) är en form som framförallt ses hos stora och medelstora hundar. En progressiv sjukdom som innebär att hjärtmuskulaturens sammandragningsförmåga successivt försämras.
Orsak
Det finns många orsaker till att hundar kan utveckla DCM. Sjukdomen kan till exempel uppstå efter en infektion i hjärtmuskulaturen, efter långvariga störningar i hjärtrytmen och sekundärt efter annan systemisk sjukdom. Hos vissa individer kan DCM kopplas till låga blodkoncentrationer av aminosyran taurin. Några former av DCM är genetiskt betingade, dessa kallas idiopatisk DCM som ses oftare inom vissa raser som till exempel Dobermann, Irländsk Varghund och Grand Danois.
Nedsatt pumpfunktion gör att hjärtats kamrar växer och ökar därmed risken för hjärtsvikt. I tidiga stadier av sjukdomen är hunden oftast helt symptomfri men allteftersom sjukdomen utvecklas ökar risken för att hunden ska drabbas av hjärtsvikt och/eller hjärtrytmrubbningar. När hunden börjar få hjärtsvikt, det vill säga klinisk DCM med symtom är prognosen tyvärr dålig för många.
Symtom
De flesta hundar med DCM visar tecken på sämre uthållighet och sämre prestanda. Ibland ser man även nedsatt aptit och viktminskning hos patienterna. Hundar som utvecklar hjärtsvikt visar tecken på andningssvårigheter och snabb andning på grund av vätska i lungorna. Några får problem med hjärtrytmen och i enstaka tillfällen ser man kollaps i aktivitet. Det händer att hundar dör plötsligt utan att ha visat föregående symtom på DCM.
Diagnos
Diagnosen fastställs genom en ultraljudsundersökning (ekokardiografi) av en veterinär med specialkompetens inom kardiologi. DCM kan påvisas innan hunden visar symtom. Vid störningar i hjärtrytmen kommer hjärtat undersökas med EKG (elektrokardiografi). Vid symtom på hjärtsvikt ska tas en röntgenbild av brösthålan.
Även tänkta avelshundar kan innan parning undersökas av en kardiolog för att upptäcka tidig DCM och därmed hindra fortsatt genetisk spridning.
Behandling
Studier visar att hundar kan ha fördel av tidig medicinering (helst innan symtom uppstår) och det är därför viktigt att ställa en diagnos så tidigt man kan i förloppet. Syftet med behandlingen är att öka kontraktionsförmåga av hjärtmusklerna samt minska motstånd i blodkärl som underlättar hjärtats pumpfunktion. Vid symtom på hjärtsvikt kompletteras behandlingen med vätskedrivande och blodtryckssänkande mediciner.
Prognos
Sjukdomsutvecklingen är individuell. En del hundar kan ha sjukdomen men kan leva ett till synes normalt liv trots DCM, men sjukdomsstecken brukar i regel förr eller senare utvecklas. Dilaterad kardiomyopati är således en sjukdom som leder till lidande hos drabbade hundar samt, inte ovanligt, dödsfall.