Välkommen till världen

14.01.2021

I söndags hade det gått 63 dagar och Nightwish gjorde inte ett tecken på att fortsätta sitt värkarbete som hon så fint började på tidigare i veckan när jag skrev sist... I måndags låg hon mest hela dagen i valplåda och sov. Andades tungt, så allmänt helt slut ut,kollade upp i mellanåt när jag jag klappade henne och ögonen gick i kors, precis som hon inte orkade hålla fokus ens när hon bara låg stilla. Och som inte det vore nog så har hon matvägrat sedan i fredags. Jag var helt säker att hon hade fått havandeskapsförgifting. Valpen som jag så tydligt hade kännt innan.. kändes inte alls.
Allt detta jag varit orolig för innan - inträffade.

Jag kontaktade min veterinär och fick tillslut tag i henne sent på måndag eftermiddag. Hon tyckte jag skulle försöka ha is i magen och vänta tills morgonen där på så vi kom fram till att jag skulle komma in (i tisdags) för att göra ett ultraljud för att kolla så allt såg bra ut med den lille. Tisdag morgon och Wishan blev till o med så glad att hon orkade vifta på svansen när hon gick träffa sin veterinär Andrea. Wishan är svag för veterinärer. Eller rättare sagt alla människor som "ser henne". 
Just då kanske inte Wishan verkade så rejält nersatt för en annans ögon. Men jag som ägare såg hur olik hon var sig själv. Hunden som brukar vara high on life och det största energi knippet vi har här hemma - var nu tyst och bara la sig platt på golvet, samtidigt som yttersta svansdelen viftade någon försiktig rörelse. Precis som hon ville säga att det var något som inte stämde, precis som hon ville ha hjälp. Det är inte hennes rätta jag. Och det var kanske inte så konstigt att hon betedde sig som hon gjorde när valpen mådde som det gjorde i hennes mage när vi gjorde åter igen ett till ultraljud. För att en veterinär ska göra ett akut kejsarsnitt ligger hjärtfrekvensen någonstans mellan 120-130 för en valp. Då måste det ut på studs. Nightwish valp låg på 110 - det var verkligen akut nu nu nu som gällde! blödig som jag är började jag gråta som ett barn. Jag gick ut och kissade Wishan och sen in igen och lämnade in henne. Kommer valpen klara sig? Kommer Nightwish klara sig? Tänk vad jag har utsatt henne för, kommer jag mista dem båda nu? Det är just vid sådana tillfällen jag ställer frågan till mig själva "varför håller jag på med avel?" men någonstans långt inne så vet jag att min drivkraft att föra rasen vidare är stark att detta måste bara lösa sig!


I och med Covid fick jag inte vara med inne på operation, man får inte ens sitta i väntrummet och vänta. Tack gode gud var Daniel med annars hade jag nog bara suttit som en zombie utanför och gråtit. Tillbaka inne på kliniken så möts jag av en trevlig djurskötare och ett stort leende när hon säger "vill du träffa han?". -HAN? lever han? Ja Ja JAA! Jag vill träffa han! 
Ut i en blå liten handduk möts vi för första gången. Den lilla mannen, med dom vita tassarna. Det sötaste jag sett ♡ 
 

Stella har döpt han till Bastian, Kung Bastian om jag får be. 

 
I dag mår både Wishan och Bastian bra!


Dock har nu Agria satt sig på tvären och dom tycker inte att valpens mående i Wishans mage + att hon gått över tiden, var rimliga själ att ta ett akut kejsarsnitt för. Nu är det prosess igång att överklaga deras beslut. Jag är så jävla (rent ut sagt) trött på dessa försäkringsbolag att man resonerar som man gör. Men premierna ska betalas..o jag har ju inte bara en hund, utan 8 st premier.. snart 9 när Bastian med försäkras in. Jag kommer inte ge mig om jag ska behöva berätta i media hur det funkar att vara kund hos sveriges strösta djurförsäkring bolag. Fortsättning följer.. men nu hoppar jag tillbaka ner i valplådan med min nya lilla kompis ♡